I januari ska jag mamma och Maria ner till Stockholm och se phantom of the opera. Jag bokade biljetter förra veckan och vi kommer att sitta på rad 11 på cirkus. Det kommer att bli mäktigt!

Vi åker ner i samband med mina studier så jag kommer att vara i skolan 1,5 dag så då får mamma och Maria roa sig lite själva.

Har precis bokat biljetter till Magnus Betnérs och Soran Ismails show En skam för Sverige II den 4 december.

Jag gillar Magnus Betnér även om jag ibland tycker att han går alldeles för långt.. Men det ska bli kul i alla fall. Soren Ismail har jag aldrig hört förut så det kan ju bli spännande.

När mamma säger - du får ta på dej pyjamas innan det blir någon snutte och tutte.

De dagar jag pluggar tar jag och tjejerna sovmorgon. Vilket egentligen betyder att vi vaknar samma tid som vanligt men att vi lägger och drar oss en stund innan vi kliver upp. Så har vi en lugn morgon med klädbyten och väskpackning. Oftast hinner vi leka en stund eller läsa en bok innan vi klär på oss.

Vi brukar försöka promenera till förskolan, det är en dryg kilometer dit, och oftast åker flickorna i cykelvagnen dit (och går hem på eftermiddagen) men ibland går dom delar av vägen även på morgon.

Himla skönt att ha promenadavstånd och verkligen toppen för mig som hinner komma igång, få lite frisk luft och röra på mig innan jag sätter mig vid datorn.

Hem från förskolan (när jag lämnat tjejerna) går givetvis alltid fortare, men typ 10 min tar det.

I början på september åkte jag till Stockholm för att påbörja min utbildning. På onsdags eftermiddagen den 7 september hämtades jag upp hemma av flygtaxin, åkte till Kallax och flög sedan till Stockholm. Ni försår säkert resterande - Arlanda express till centralen och sedan tunnelbana till hotellet. Ett hotell som för övrigt var superfint och endast fem minuters promenad från högskolan.

Startade torsdagsmorgonen på bästa sätt med hotellfrukost innan jag promenerade till Sofiahemmet.

Det var jättelätt att hitta till högskolan (vi hade fått karta och allt tillsammans med informationsbrevet). Så kickade vi igång. 35 personer från Jokmokk i norr till Lund i söder som alla vill lära sig med om palliativa vård. De flesta arbetar redan inom den specialliserade palliativa vården men en del arbetar med den allmänna (flera från hemsjukvården, äldreboende, kirurg- och medicinavdelningar).

Första dagen var det korvstoppning. All möjlig information. Att hitta, användare och lösenord till utbildningsplattform, bibliotek, referenshantering, hur utbildningen är upplagd, vad som förväntas av oss, fotografering osv.


Men alltså lunchen! Vilken lunch! Superfrächt och vackert upplagt, för att inte tala om hur gott det var!

Jag var helt knäckt efter första dagen, är inte alls van att bara sitta rätt upp och ner och bara lyssna en hel dag.

Jag hade redan kollat in med min kusin som bor i Stockholm om vi skulle träffas och äta middag (av förklarliga skäl träffas vi inte särskilt ofta) så jag gick tillbaka till hotellet och tog en power nap innan vi skulle träffas.

Anna-Lena plockade upp mig på hotellet och hade redan kollat in restauranger i närheten (trots att det ingick middag på hotellet - får testa det nästa gång). Vi gick på en grekisk restaurang som jag inte minns namnet på och åt souvlaki med grillat pitabröd och rostad potatis.

Det vattnas i munnen när jag tänker tillbaka på det.

Vi satt på uteserveringen och surrade i typ fyra timmar innan vi gick tillbaka till hotellet och surrade en timma till. Tulldistrikten fick jag lov att ta mig i kragen och säga hej då eftersom det väntade en heldag i skolan dagen därpå.

Nästa morgon checkade jag ut och promenerade tillbaka till skolan. Första dagen vi faktiskt hade några uppgifter att utföra. Först hade vi en föreläsning som skapade massa diskussioner och funderingar och sedan disskuterade vi olika etiska fall i små grupper resten av dagen.

När klockan slog 16.30 promenerade jag till tunnelbanan och påbörjade resan hem igen. You know the drill - tunnelbana - Arlanda express - väntetid på Arlanda (+försenat flyg) - flyg till Luleå - taxi hem till Hortlax. Jag var hemma strax före 22 och stupade i säng.

Nästa sväng till Stockholm blir 14-16 november och då får jag sällskap av mamma.

Jag har börjat plugga. Till specialistsjuksköterska inom palliativa vård. En magisterexamen.
Utbildningen är 60hp men går på halvfart vilket innebär en två år lång utbildning.

Utbildningen är på distans via Sofiahemmets högskola i Stockholm och jag har redan varit ner på första träffen.

Jag trodde inte att jag skulle komma in eftersom jag vid första antagningen var 19:e reserv (på 40 platser, 180 sökande) och andra intagningen var jag 2:a reserv. Jag ringde ner och rågade hur stor chans jag hade att komma in och fick till svar att chansen inte var så stor eftersom de gör ett överintag för att kompensera för avhopp.
Då la jag tankarna på studier på hyllan för i år och tänkte att jag kunde söka lite kurser för att öka chanserna att komma in nästa år. När det var två veckor kvar till kursstart fick jag ett mail som meddelade att jag blivit antagen!
Snabbt som attan pratade jag med min chef om studieledighet (hon visste ju redan om att jag sökt och jag hade ju fått muntligt besked om studieförmåner redan då jag sökte utbildningen), fixade barnvakt (eftersom Adam tagit semester för att jaga älg den veckan) och bokade en resa till Stockholm.

Jag har förhandlat fram ett studieförmånsavtal som jag faktiskt är himla nöjd med. Nu gäller det ju inte bara för mig utan det omfattar alla som vill läsa "min" utbildning. Jag får 10 000:- i månaden för studier (+ att jag jobbar som vanligt 50%), jag får alla resor + boende i Stockholm (var 10:e vecka 3 dagar) och jag får kurslitteraturen (+ev kursavgifter). Det jag i min tur "lovar" landstinget är att stanna kvar i två år efter avslutad utbildning och att jag ska slutföra utbildningen som de betalar för (annars blir jag återbetalningsskyldig, givetvis finns det undantag för detta - typ sjukdom osv.)

Jag är ändå himla nöjd med mina förmåner och när jag jämför de med övriga kurskamraterna ligger vi inte så dåligt till. Studenterna från Lund har bäst villkor och får sin vanliga heltidslön (jobbar 50%) men inga resor, boende eller litteratur - de har bäst förmåner. Sen varierar det mest mellan 1 studiedag i veckan (8h) till ingenting alls (bedriva 50% utbildning på fritiden).

I onsdags bjöd jag mamma och Maria på bio. De kläckte också den fabulösa idén med middag före.
Alltså så himla kul att bara gå ut en vardagskväll och njuta. Kvalité!

Vi åt på Oleary's och maten var verkligen kanon! Som alltid med dessa två blev det en hel del allvar, men också massa skratt.

Efter maten såg vi Bridget Jones baby. Som jag skrattade! Jag hade hört att det inte var lika rolig som den första men det stämde inte alls, jag tycker nog att den här var den roligaste! I slutet skrattade jag så jag fick sitta dubbelvikt och tårarna sprutade 😂

En synnerligen lyckad kväll!

Nu har vi dessutom bokat in en tripp till IKEA om ett par veckor och en Stockholmsresa i januari.